Miljöstrategi 2021-2030

Gäller från och med: 5 oktober 2021

Beslutsinstans: Kommunfullmäktige 4 oktober 2021 § 89

Innehåll

1. Sammanfattning
2. Inledning
   1. Bakgrund
   2. Miljöstrategi och aktivitetsplan
   3. Förankringsprocessen
   4. Uppföljning
   5. Koppling till Vara kommuns vision och andra styrdokument
3. Fokusområden och preciseringar
   1. Agenda 2030
   2. Det klimatpolitiska ramverket
   3. Sveriges miljökvalitetsmål
   4. Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om
   5. En energieffektiv och fossiloberoende kommun
   6. En cirkulär och resurseffektiv kommun
   7. En kommun som vårdar naturen och främjar biologiskt mångfald
4. Referenser
5. Bilagor

Sammanfattning

En miljöstrategi för Vara kommun har tagits fram. Miljöstrategin visar på långsiktiga fokusområden samt kommunens övergripande förhållningssätt till miljöarbete. Miljöstrategin tar sin utgångspunkt i Agenda 2030, Sveriges nationella miljökvalitetsmål, det regionala åtgärdsprogrammet för Västra Götalands län och andra nationella riktlinjer samt Vara kommuns vision och övergripande mål för perioden 2020-2023. Strategin har ett tydligt utvecklingsperspektiv och ska utgöra stöd för politiska prioriteringar och beslut om insatser på miljöområdet och utgör en utgångspunkt där vi tillsammans kan göra skillnad lokalt.

Miljöarbetet är kommunövergripande och miljöstrategin gäller för alla verksamheter inom kommunkoncernen. Miljöstrategin riktar sig såväl mot kommunen som organisation, som mot Vara kommun som fysisk plats. Fokus kommer att ligga på insatser där kommunen har rådighet, samt på samverkan med andra aktörer. Vi ska själva göra rätt, och vi ska göra det lätt för andra att göra rätt. Stegen mot en hållbar samhällsutveckling måste tas tillsammans.

Med miljöstrategin skapas en tydlig struktur för vad kommunen vill uppnå och vart det praktiska miljöarbetet ska fokuseras. Dokumentet är uppbyggt av två delar. En inledande del som ger bakgrund till arbetet och information om genomförande och uppföljning samt hur framtagningsprocessen har sett ut. Sedan kommer själva kärnan i dokumentet – fokusområdena med dess preciseringar. Här beskrivs Vara kommuns önskade miljöstatus. Fokusområdena har tagits fram för kommunens egna bolag och förvaltningar, men kan användas av alla.

Inledning

Bakgrund

Den 6 maj 2020 § 61 gav Kommunstyrelsen i uppdrag åt Förvaltningen för Utveckling och Service att arbeta fram en miljöstrategi. Det strategiska miljöarbetet i Vara kommun har utgått från olika styrdokument under åren. Mellan åren 2007-2019 har det strategiska arbetet utgått från olika sektors-program. Sektorsprogrammen angav viktiga frågor som gick tvärs igenom den traditionella förvaltningsorganisationen och kommunens nämnder. Sedan 2019 har Vara kommun stått utan ett strategiskt styrdokument gällande miljöfrågorna.

De nya fokusområdena i Vara kommuns miljöstrategi har utformats för att både vara så allmänna att alla kommunala verksamheter kan luta sig mot dem och så tydliga att de anger vad vi vill uppnå. Preciseringarna har utformats för att förtydliga innebörden av fokusområdena och vad som mer konkret behöver uppnås. Det är viktigt att känna till att fokusområden och aktiviteter i miljöstrategin bara tagits fram för kommunens egna bolag och förvaltningar. De är alltså inte mål och åtgärder som behöver uppnås eller genomföras av andra aktörer i Vara kommun.

Utmaningarna för miljö- och klimatförändringar är globala men effekterna är olika beroende på var du befinner dig i världen och det är av vikt att se till den lokala nivån och förstå vad utmaningarna och möjligheterna innebär konkret i Vara, på lokal nivå. Vara kommuns har flera olika roller och verktyg för att nå miljömålen. Vi kan bland annat arbeta med miljömålen genom myndighetsutövning, att möjliggöra för andra att agera hållbart, vår roll som verksamhetsutövare och genom att vara en kunskapsspridare och ett föredöme.

Myndighetsutövning på kommunal nivå som har koppling till miljö- och hållbarhetsarbetet är till exempel fastställande av lokala föreskrifter och taxor, tillsyn, tillstånd, bidragsgivning och fastställande av detaljplaner.

Genom den fysiska planeringen finns förutsättningar att beakta miljö-mässiga aspekter för samhällsutvecklingen. Översiktsplanen är det mest lämpade planinstrumentet för att hantera miljömålen och kommunöver-gripande strategiska hållbarhetsfrågor som utveckling av bebyggelsestruktur, infrastruktur för gång-, cykel-, och kollektivtrafik, lokal energiförsörjning, produktion och distribution, vattenförsörjning, blå-grön infrastruktur, långsiktigt skydd av kulturvärden och naturmiljöer för biologisk mångfald och rekreation etcetera.

Vara kommun kan även på olika sätt verka för utveckling av ett hållbart lokalt näringsliv. Att sprida kunskap och kännedom om kommunens mål och ambitioner på miljö- och hållbarhetsområdet, och hur företagen kan påverkas, men också bidra i detta arbete är ett sätt att göra det. Vara kommun kan också hjälpa till att förmedla möjligheterna med miljödriven tillväxt till företagen i kommunen och agera som facilitator i olika samman-hang.

Vidare kan Vara kommun på flera sätt underlätta för kommuninvånarna att leva mer hållbart och klimatsmart genom att skapa samhällsstrukturer som gör hållbar livsstil till standardalternativet, till exempel genom att bygga samhällen med minskat bilberoende och marknadsföra upplevelser som bidar till ökat välbefinnande som natur och kultur.

Vara kommun är en av de största verksamhetsutövarna på lokal nivå. Vi är till exempel mark- och fastighetsägare, utförare av skola och vård- och omsorg, samt ansvariga för teknisk service, transporter och förvaltning av infrastruktur och byggnader. Det innebär att vi har en omfattande direkt miljöpåverkan från vår verksamhet som också måste hanteras i det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet.

Offentlig upphandling och inköp lyfts ofta fram som ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan och bidra till innovation och nya affärsmodeller för företag. Att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingen kan bidra till att nå miljömålen och hållbar utveckling.

Vara kommun har en unik roll som kunskapsspridare på lokal nivå. Från lärande för hållbar utveckling i förskola, skola och gymnasiet upp till vuxen-utbildning, samt vidare till information och rådgivning till kommuninvånare och företag.

Miljöstrategi och aktivitetsplan

I miljöstrategi 2021-2030 presenteras Vara kommuns fokusområden och preciseringar gällande miljö- och klimatfrågor samt kopplingen till globala och nationella miljömål samt vara kommuns övergripande mål 2020-2023. Miljöstrategin består även av en bakgrund och beskrivning av miljömåls-systemet. Som fristående bilaga till miljöstrategin finns en aktivitetsplan 2021-2023. I aktivitetsplanen finns de konkreta miljöåtgärder som tagits fram för att vi ska kunna nå fokusområdena och preciseringarna som finns i miljöstrategin. Alla åtgärder är konkretiserade så att tidssättning, förväntad effekt, kostnader, koppling till andra mål, ansvariga, och indikatorer fram-går, men alla uppgifter om de olika åtgärderna presenteras inte i miljö-strategin av utrymmesskäl. Som bilaga finns även rapporten Miljön i Vara kommun där 32 nyckeltal som beskriver Vara kommuns miljönuläge presenteras.

Förankringsprocessen

En arbetsgrupp med representanter från alla kommunens förvaltningar har tillsammans med kommunens hållbarhetsstrateg tagit fram förslag på fokus-områden, preciseringar, indikatorer och aktiviteter. Arbetet med miljö-strategin har utgått från fyra olika teman.

• Tema 1 - Inventeringsfas som visar var och hur miljöpåverkan genereras i kommunen, och vad som är viktigt att åtgärda för att minska miljöpåverkan. Under inventeringsfasen har det genomförts workshops hos respektive förvaltning för att identifiera deras betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöinventeringen har även en konsultrapport från Miljöbarometern tagits fram som beskriver kommunens miljönuläge utifrån 32 olika nyckeltal.
• Tema 2 - Framtagande av fokusområden. Med utgångspunkt i lärdomarna från tema 1 togs det sedan fram tre stycken fokus-områden som visar vilka områden som är viktiga för Vara kommun att fokusera sitt miljö- och klimatarbete på. Under det här arbetet togs det även fram ett antal preciseringar och indikatorer för respektive fokusområde för att göra arbetet mer konkret och uppföljningsbart.
• Tema 3 - Framtagande av aktiviteter. I den här fasen har det genom-förts workshops och samtal med ledningsgrupper och chefer på samtliga förvaltningar och kommunala bolag. Utgångspunkten har varit att komma fram till vad vi redan gör idag, vad som redan är gjort, och vad vi ytterligare kan göra för att arbeta mot våra fokusområden och preciseringar. Åtgärderna har blivit tidsatta, kostnadsuppskattade, fått en ansvarig aktör och en förväntad effekt.
• Tema 4 - Processen framåt, uppföljning och analys. För att hålla i och hålla ut i miljöarbetet är det viktigt att det finns en plan för processen framåt. Miljöarbetet ska integreras i det ordinarie arbetet och inte bli en del vid sidan av. Det har arbetats fram ett förslag till systematiskt miljöarbete för att underlätta för chefer att integrera miljöperspektivet i verksamheten.

Efter varje tema har det skett avstämningar med Kommunstyrelsens arbetsutskott och styrgruppen som består av kommunens ledningsgrupp. Inbyggt i processen finns även en delaktighet från förvaltningarna och bolagen som har fått vara med att utforma både aktiviteter och indirekt även fokusområdena.

Uppföljning

Ansvaret för genomförandet av miljöstrategin vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. Dock beror framgången på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. För att nå målbilden i fokusområdena behöver miljöstrategin ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Målkonflikter kommer därför att uppstå och avvägningar behöva göras.

Miljöstrategin ska peka ut riktningen för miljöarbetet i kommunen. Riktningen har sin utgångspunkt i fokusområdena och preciseringarna. För att följa upp att utvecklingen går åt rätt håll har varje precisering en eller ett par indikatorer kopplade till sig. Indikatorerna är till absolut största del befintliga, vilket innebär att de är kopplade till nämnderna. Vid till-kommande indikatorer ska även de kopplas till relevant nämnd.

På enhetsnivå finns det arbetsplaner med aktiviteter. I dessa arbetsplaner kommer även aktiviteter från miljöstrategin finnas. Utöver de aktiviteter som finns beskrivna i aktivitetsplanen kan även enheterna lägga till nya aktiviteter som kopplar till fokusområdena och preciseringarna i sitt årliga arbete med arbetsplanen. Det är önskvärt att varje enhet har minst en aktivitet med den kopplingen.

Uppföljningen av arbetet sker dels i verksamheternas verksamhets-berättelser, som för allt annat arbete. Men den samlade, huvudsakliga uppföljningen sker årligen i Hållbarhetsredovisningen.

För aktiviteter som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess.

De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse.

Koppling till Vara kommuns vision och andra styrdokument

Under hösten 2018 gjordes en översyn av kommunens styrmodell för att förenkla och förtydliga den politiska styrningen. Därefter gjordes en omvärldsanalys som utgjort underlag till Varas övergripande mål. Kommun-fullmäktige beslutade den 17 juni 2019 om att anta de nya övergripande målen för Vara kommun för 2020-2023. Respektive precisering i miljö-strategin är kopplad till något av kommunfullmäktiges mål 2020-2023:

• Attraktivt Vara med god livskvalité för alla
• Verksamhet av god kvalité
• Välmående arbetsplats
• Hållbar ekonomi

Vara kommuns miljöstrategi 2020-2030 relaterar även till ett flertal mål och styrdokument som syftar till att förbättra miljö- och hållbarhetsarbetet inom olika sak- och samhällsområden. Några mål, prioriteringar och åtgärder som finns i dessa dokument har lyfts in i miljöstrategin eller har utgjort utgångs-punkter vid planering och framtagande av de lokala preciseringarna i miljö-strategin. All verksamhet i Vara kommun, även miljöstrategin, har sin utgångspunkt i vår vision:

I Vara finns det goda livet, hos oss är alla välkomna, här ser vi lite längre. Vi bygger för framtiden! I Vara kommun trivs alla att leva och bo.

Andra styrdokument som behandlar miljöarbetet eller miljömål på ett över-gripande eller strategiskt sätt är:

• Avfallsplan 2018-2028 och renhållningsordningen
• Översiktsplanen, antagen 2012
• Mötes- och resepolicy
• Rutin för fordonshantering
• Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön
• Upphandlingspolicy samt Riktlinjer för upphandling
• Tillsynsplan och behovsutredning miljöenheten
• Handlingsplan för förorenade områden

Fokusområden och preciseringar

I det här avsnittet presenteras Vara kommuns tre fokusområden med tillhörande preciseringar. Dessa föregås av en inledande beskrivning av Agenda 2030, det klimatpolitiska ramverket och Sveriges nationella miljökvalitetsmål och Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om.

Fokusområdena i Vara kommuns miljöstrategi har utformats för att både vara så allmänna att alla kommunala verksamheter kan luta sig mot dem och så tydliga att de anger vad vi vill uppnå. Preciseringarna har utformats för att förtydliga innebörden av de fokusområdena och vad som mer konkret behöver uppnås. Det är viktigt att känna till att fokusområden och aktiviteter i miljöstrategin bara tagits fram för kommunens egna bolag och förvaltningar. De är alltså inte mål och åtgärder som behöver uppnås eller genomföras av andra aktörer i Vara kommun.

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet hållbar utveckling är viktigt för Vara kommuns långsiktiga planering och innehåller tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra; sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten.

Sociala dimensionen innebär att alla ska beredas möjligheter till att uppfylla sina grundläggande behov, som till exempel tak över huvudet, trygghet och tillgång till mat och vatten. Social hållbarhet handlar också om demokrati och delaktighet, om hälsa och välbefinnande och om hopp och framtidstro. Kommunens kärnverksamhet påverkar möjligheterna att driva ett socialt hållbarhetsarbete.

Ekonomiska dimensionen berör de ekonomiska medel kommunen har. Varje generation ska själv bära kostnaderna för de varor och tjänster som den konsumerar, så att ingen senare generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Det innebär att kommunens tillgångar inte ska förbrukas för att täcka löpande behov. En ekonomisk buffert ska skapas för att kommande investeringsbehov, oförutsedda händelser och konjunktur-svängningar ska kunna hanteras. Bästa möjliga resursutnyttjande ska efter-strävas inom koncernen. Kommunens medel ska fortsätta att investeras på ett sätt som gör att de bidrar till en hållbar utveckling.

Miljömässiga dimensionen handlar om naturmiljön. Den miljö och de natur-resurser som finns på planeten är ramen och denna dimension kan inte utökas. Förvaltas naturresurser på ett hållbart sätt säkerställs det att de finns kvar för kommande generationer. Kommunens roll i den miljömässiga dimensionen kan ses utifrån två olika perspektiv, som samhällsaktör och som organisation.

Miljöstrategin omfattar den miljömässiga dimensionen av hållbarhet.

Agenda 2030

Genom 17 globala hållbarhetsmål antog världens stats- och regeringschefer ett globalt ramverk för hållbar utveckling i FN:s generalförsamling 2015, Agenda 2030. Agenda 2030 syftar till att skapa en hållbar utveckling. Nationellt har 6 områden inom Agenda 2030 lyfts fram som samlar de områden som Sverige står inför och där åtgärder kan ge stort genomslag för Sverige och lokalt:

• Ett jämlikt och jämställt samhälle
• Hållbara städer
• En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi
• Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller
• Hållbara och hälsosamma livsmedel
• Stärkt kunskap och innovation

Agenda 2030-delegationen har identifierat en mängd utmaningar som Sverige har inom Agenda 2030. Några av dessa är: Sveriges låga försörjningsgrad av livsmedel och en livsmedelskonsumtion med negativ miljö- och klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser i andra länder till följd av svensk konsumtion, stor mängd marint skräp och plaster, överfiske, behov av återställande av våtmarker samt det faktum att endast hälften av Sveriges sjöar och vattendrag uppnår kraven för god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv.

Kopplingen mellan målen i Agenda 2030 och preciseringarna i miljö-strategin redovisas under kapitlen där respektive fokusområde beskrivs.

Det klimatpolitiska ramverket

I juni 2017 antog Sveriges riksdag ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket omfattar en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatlagen har gjort det till lag att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och anger hur regeringens arbete med detta ska bedrivas. Bland annat ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budget-propositionen och vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som redovisar hur klimatmålen ska uppnås.

Klimatmålen är en del av miljömålssystemet vars övergripande målsättning tydliggörs av det så kallade generationsmålet, som går att läsa mer om nedan. Det övergripande klimatmålet säger att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det finns även ett mål för utsläppen av växthusgaser från transporter i Sverige. De ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Utöver en klimatlag och nya klimatmål har det även tillsatts ett klimat-politiskt råd vars uppgift är att utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Rådet ska bland annat bedöma om inriktningen inom olika relevanta politikområden gynnar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen.

Sveriges miljökvalitetsmål

Generationsmålet är det övergripande målet som visar inriktningen för Sveriges miljöpolitik. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den omställning av samhället som behöver ske inom en generation för att nå miljömålen. Se riksdagens definition av generationsmålet nedan.

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Generationsmålets så kallade strecksatser förtydligar målets definition och vad miljöpolitiken ska fokusera på, nämligen att:

• ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
• den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
• människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
• kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
• en god hushållning sker med naturresurserna.
• andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
• konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Generationsmålet beskriver tillsammans med de 16 miljökvalitetsmålen det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till och representerar den ekologiska delen av Agenda 2030.

Kopplingen mellan Sveriges miljökvalitetsmål och preciseringarna i miljö-strategin redovisas under kapitlen där respektive fokusområde beskrivs.

Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om

Vara kommun har undertecknat Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om och därmed ställt sig bakom det regionala klimatmålet. Klimatmålet innebär att utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990-års nivå. Dessutom ska de konsumtionsbaserade utsläppen minska med 30 procent, oavsett var i världen de sker, jämfört med 2010- års nivå.

Utöver det har vi även antagit fem av Kommunernas klimatlöften att arbeta med under 2021. Klimatlöftena finns integrerade som aktiviteter i aktivitets-planen.

En energieffektiv och fossiloberoende kommun

Bakgrund

Koldioxidutsläpp leder till varmare klimat, vilket nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Konsekvenserna för enskilda länder eller platser är svåra att överblicka. Men för världen som helhet medför klimatförändringarna en ökning av katastrofer och kriser i form av över-svämningar, torka, stormar, utslagna ekosystem, nya sjukdomar, konflikter om vattenresurser samt människor på flykt.

Omställningen av samhället måste ske globalt såväl som lokalt. I december 2015 enades världens länder om att begränsa den globala temperatur-ökningen till väl under två grader, med ambitionen att nå en och en halv grad, jämfört med förindustriella nivåer. Sverige ska ta täten i klimatom-ställningen och bli världens första fossilfria välfärdsland.

För att få en heltäckande bild av klimatpåverkan och utsläpp behövs både ett geografiskt perspektiv och ett konsumtionsperspektiv. Det geografiska perspektivet beskriver utsläpp av växthusgaser som sker i Vara kommun från bland annat varuproduktion, transporter och el- och värmeförsörjning. Konsumtionsperspektivet beskriver istället den klimatpåverkan som kommunens och invånarnas konsumtionsmönster orsakar både i Vara kommun och i resten av världen.

Idag studeras det hållbara samhället främst utifrån städers perspektiv där landsbygden blir problematiserad och därmed är det viktigt att definiera landsbygdens roll. Landsbygden kan till exempel ha det svårt att nå målet att ta bort klimatpåverkande utsläpp, eftersom man inte ser några möjligheter att klara transporter i glest befolkade områden på annat sätt än med bil och lastbil. Utöver transporter är landsbygden en viktig miljö avseende bland annat framtida behov av råvaror, energi och livsmedel, varför det vore felaktigt att studera landsbygden utan hänsyn till dess roll som producent.

Idag har det mesta vi gör en direkt eller indirekt klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser. Vi reser och förflyttar oss. Vi äter och konsumerar. Vi bor i och värmer våra hus. Vi tankar våra fordon och använder el. Det ska vi inte sluta med! Men vi behöver fundera på om vi kan göra de här sakerna på ett annorlunda sätt. Med små medel som inte behöver påverka vår vardag kan vi göra stor skillnad i vår miljöbelastning. Som konsumenter märker vi till exempel ingen skillnad om vi använder el producerad av förnybara energikällor eller av kolkraft. Vi får lika bra, eller bättre, belysning genom att använda energieffektiv LED-teknik. Våra bilar kan köras lika bra med förnybara drivmedel som med bränslen från fossila källor. Eller så kan vi göra små förändringar i det vi äter och minska mängden av de livsmedel som har störst klimatpåverkan.

För att kunna vända på utvecklingen krävs det en omställning från fossilt till förnybart men det kräver även en omfattande effektivisering av hur vi använder den energi och de resurser som finns på vår planet. Vara kommun är en viktig pusselbit i den här nödvändiga omställningen. Som fastighets-ägare kan vi arbeta för att vi har energieffektiva och ändamålsenliga lokaler som endast nyttjar förnybara energikällor. En stor del av den takyta som vi förfogar över skulle även kunna användas för att producera förnybar energi.

Genom offentlig upphandling har Vara kommun en stor möjlighet att minska miljö- och klimatpåverkan, gynna den lokala ekonomin och främja innovation och nya affärsmodeller genom att ställa bra och genomtänkta miljö- och klimatkrav.

Vara kommuns planmonopol och vår roll som markägare ger oss unika möjligheter i miljö- och klimatarbetet. Genom den fysiska planeringen kan vi bland annat skapa förbättrade förutsättningar för cyklister och kollektiv-trafik när vi planerar nya områden i kommunen. Vi kan även en verka för en utbyggd publik laddinfrastruktur.

Vara kommun förfogar över en stor mängd fordon. Genom att ställa om vår interna fordonspark till att vara oberoende av fossila drivmedel kan vi minska vårt klimatavtryck avsevärt. Det ger oss även rollen som föregångare i kommunen och kan på sikt öka underlaget för etableringar av aktörer som distribuerar förnybara drivmedel.

Som en stor arbetsgivare med många anställda med många kontaktytor i lokalsamhället, både med invånare och verksamhetsutövare har vi en bra möjlighet att nå ut till många människor. Det kan vi använda oss av genom att sprida information och kunskap. Kunskap är grunden för handling, beslut och ändrade beteenden som på sikt behövs för en hållbar utveckling.

Precisering av fokusområdet

För att närmare definiera vad fokusområdet betyder för Vara kommun har det preciserats för att bli mer konkret och mätbart för att arbetet med att identifiera aktiviteter ska bli tydligare. Preciseringarna har sin grund i både globala, nationella- och regionala miljökvalitetsmål och är utformade för att både omfatta Vara kommun som organisation men även Vara kommun som geografisk plats. De preciseringar som Vara kommun ska arbeta mot är följande:

* Indikatorn ska inte ses som målformulering för Vara kommuns arbete utan som en beskrivning av en schabloniserad uppdelning av nationella utsläppsnivåer.

En cirkulär och resurseffektiv kommun

Bakgrund

Globalt sett så förbrukas jordens resurser i en sådan utsträckning att det motsvarar cirka 1,5 jordklot. Skulle hela jorden konsumera på samma sätt som vi gör i Sverige skulle det behövas 4,5 jordklot för att täcka resurs-behovet. Sverige har idag ett utbrett system för återvinning av olika materialslag från avfallet. Ur ett globalt perspektiv ligger vi i framkant. Men vi kan bli bättre! I fråga om resursanvändning är vårt system ineffektivt och vi behöver skapa fler och mer heltäckande system för cirkulära resursflöden. Outnyttjade resurser kan komma till användning samtidigt som material kan återanvändas fler gånger innan de återvinns.

En av de stora utmaningarna för att uppnå en hållbar utveckling är att före-bygga avfall och hantera det avfall som uppstår på ett resurseffektivt sätt. Jordens befolkning fortsätter att öka, liksom den ekonomiska tillväxten. Den ekonomiska tillväxten har i stor utsträckning drivits av en ökad konsumtion, som också lett till ökad efterfrågan på jungfrulig råvara. Hittills har det funnits en stark koppling mellan mängden avfall och ekonomisk tillväxt, det vill säga avfallsmängderna har ökat när konsumtionen har ökat. Stora miljövinster kan erhållas genom att minska mängden avfall, inte minst genom att skapa mer cirkulära resursflöden genom bland annat ecodesign.

När varor och produkter nytillverkas krävs ofta stora mängder resurser som till exempel vatten, energi och annan, ofta jungfrulig, råvara. Genom att erbjuda bättre möjligheter till återvinning och återanvändning i samband med att fler företag arbetar med ecodesign skulle vi kunna hushålla med naturens resurser på ett mycket mer effektivt sätt.

Matsvinn har de senaste åren fått ökad uppmärksamhet av flera orsaker. En är att ett minskat matsvinn ökar våra möjligheter att föda en ökande global befolkning. En annan orsak är hållbarhetsaspekten då matsvinnet innebär ett slöseri med resurser som påverkar både klimat och miljö. Livsmedels-området är bara ett av många exempel på att vår resursanvändning sträcker sig längre än till endast den konsumerade varan. Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan. Undersökningar visar att de svenska hushållen står för en mycket stor del av matavfallet. En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2016 visar att det uppkommer ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år. Då är även primärproduktionen inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, 917 000 ton. Det motsvarar cirka 95 kilo per person och år. Det finns med andra ord potential för att hushålla med resurserna inom livsmedelsområdet, exempelvis genom att arbeta för ett ändrat konsumtionsmönster, beteende och attityder samt genom ett aktivt, lång-siktigt arbete i våra stor- och skolkök.

Utöver att arbeta med matsvinnet har Vara kommun en viktig roll i arbetet med all avfallshantering. För att hålla oss på de högsta stegen av avfalls-trappan – att undvika att avfall uppstår och att återanvända produkter – kan vi bland annat arbeta med återbruk av olika produkter och material och undvika att köpa in engångsprodukter med kort livslängd så långt det är möjligt för att skapa mer cirkulära resursflöden.

Det avfall som ändå uppstår behöver vi såklart ta om hand på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Även här är Vara kommun en viktig spelare! Vi kan skapa förutsättningar för våra egna verksamheter och för våra invånare att göra rätt genom en tillgängliga och ändamålsenliga miljöstationer och återvinningscentral. Genom offentlig upphandling kan vi ställa krav på hantering av bygg- och rivningsavfall och återbruk.

För det avfall som inte går att återvinna, som till exempel matavfallet, har vi också en roll att spela genom att se till att avfallet kan bidra till till-verkningen av biogas och återförsel av näring till vår åkermark. Vara kommun är geografiskt placerad på en av Sveriges mest bördiga platser med en stor andel av marken brukas för att producera livsmedel. Det ger oss goda förutsättningar att skapa lokala cirkulära system. Matavfallet från kommunens verksamheter, restauranger och våra hushåll kan tillsammans med lantbrukarnas gödsel producera biogas och biogödsel lokalt. Detta kan sedan användas för att värma våra fastigheter, driva våra fordon och åter-föra näring till lantbrukarnas åkrar.

Som en stor arbetsgivare med många anställda med många kontaktytor i lokalsamhället, både med invånare och verksamhetsutövare har vi en bra möjlighet att nå ut till många människor. Det kan vi använda oss av genom att sprida information och kunskap. Kunskap är grunden för handling, beslut och ändrade beteenden som på sikt behövs för en hållbar utveckling.

Precisering av fokusområdet

För att närmare definiera vad fokusområdet betyder för Vara kommun har det preciserats för att bli mer konkret och mätbart för att arbetet med att identifiera aktiviteter ska bli tydligare. Preciseringarna har sin grund i både globala, nationella- och regionala miljökvalitetsmål och är utformade för att både omfatta Vara kommun som organisation men även Vara kommun som geografisk plats. De preciseringar som Vara kommun ska arbeta mot är följande:

En kommun som vårdar naturen och främjar biologiskt mångfald

Bakgrund

Allt liv på jorden är beroende av biologisk mångfald. För att arter ska kunna stå emot ett yttre hot, som förändring av den lokala miljön, bakterie- och virusangrepp, föroreningar och liknande behövs biologisk mångfald. Biologisk mångfald behövs även för genetisk variation och är även viktig för oss människor eftersom den möjliggör att våra ekosystem kan förse oss med mat, medicin och diverse andra livsnödvändigheter. Naturens eko-system hjälper oss även att pollinera våra grödor, återvinna näringsämnen och rena luft och vatten. Vidare är biologisk mångfald en försäkring inför framtida behov. Varierande natur- och vattenområden är även en förutsättning för sociala och kulturella aktiviteter som friluftsliv med rika naturupplevelser, turism, rekreation och attraktiva boendemiljöer.

Det råder konsensus inom forskarkåren att mänsklig aktivitet är den enskilt största anledningen till den artutrotning som sker idag och som påverkar jordens ekosystem och livsmiljöer. Därför ska hänsyn till biologisk mångfald och ekosystemtjänster ingå i samhällsplaneringen. Hot mot den biologiska mångfalden kan vara habitatdegradering, föroreningar och invasiva arter. Genom att arbeta med en blå-grön infrastruktur i samhällsplaneringen kan vi motverka habitatdegradering. Genom vår tillsyn och genom att sanera förorenade områden på kommunens mark kan vi minska risken för att föroreningar sprider sig i vår naturmiljö och till människor. Vi har även en viktig roll i arbetet med att förhindra och bekämpa invasiva arter, bland annat genom att förhindra att de sprids i parker, andra allmänna ytor eller på kommunens mark.

Vara kommun ligger på en unik plats – ett av Sveriges mest bördiga jordbruksområden. Detta tillsammans med våtmarksområden, skogar och ravinlandskap ger oss tillgång till en rad ekosystemtjänster som gör att vi kan dricka rent vatten, andas ren luft och handla mat som odlas på när-liggande jordar. Vår utmaning ligger i att ta hand om de mest värdefulla naturmiljöerna samtidigt som vi återskapar och restaurerar miljöer det råder brist på. En viktig del i det arbetet är att binda samman eller minska avståndet mellan gröna och blåa strukturer i landskapet. En väl fungerande blå-grön infrastruktur bidrar till att ekosystemen blir mer motståndskraftig mot störningar som exempelvis klimatförändringar.

Utöver arbetet med grön infrastruktur är arbetet med naturvård av vikt för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Naturvård innebär att värdefulla arter och områden skyddas, förvaltas och utvecklas i en hållbar takt för att möta människors behov av naturen.

En viktig del i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och de gröna- och blå strukturerna i landskapet är den fysiska planeringen. Översiktsplanen är det viktigaste planinstrumentet för att styra en mark- och vattenanvändning som stärker grön infrastruktur. Dels för att översikts-planen är kommuntäckande och kan klargöra hur hela kommunens ekologiska strukturer och funktioner ska utvecklas tillsammans med bebyggelsen. Dels för att översiktsplanen är vägledande för kommande detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. Översiktsplanen visar både var bebyggelse är lämplig och vilka mark- och vattenområden som inte är lämplig för bebyggelse, till exempel eftersom områdena behövs för att fylla funktioner för vattenreglering, rekreation etc.

Helst vill vi att de negativa effekter som klimatförändringarna ger upphov till ska undvikas genom att vi minskar våra utsläpp av växthusgaser, men klimatet är redan i förändring och en del effekter ser vi redan idag. Därför gäller det att anpassa oss både till de förändringar vi märker av nu, och de vi inte kommer kunna förhindra i framtiden. Arbetet med klimatanpassning och minskad klimatpåverkan måste ske parallellt. Redan idag kan extrema väderhändelser påverka verksamheter och funktioner i kommunen negativt. Att genom förebyggande arbete minska negativa effekter nästa gång något liknande eller ännu värre händer är klimatanpassning. För Vara kommun kan detta i ett första skede bland annat handla om att skaffa kunskap om hur ett förändrat klimat påverkar oss och vilka nya risker, sårbarheter och kanske möjligheter det skapar.

Vidare kan arbetet med klimatanpassning, för Vara kommun, till exempel innebära att inventera status på vägar, dimensioner på trummor och diken, samt höjd över vatten på broar. Det kan även handlar om att identifiera fastigheter som får problem vid höga temperaturer och se över möjligheten till energieffektiva lösningar för avkylning vid nybyggnation av lokaler för gamla och sjuka samt att ta fram åtgärdsplan för att kunna behålla normal inomhustemperatur vid höga utetemperaturer. Även placering av kabelskåp och elnätstationer kan behöva säkerställas så att dessa inte blir över-svämmade.

Andra åtgärder som exemplifierar vad klimatanpassning kan innebära är att begränsa mängd asfalterade hårdgjorda ytor genom styrning i detaljplan (exempelvis bostadsparkeringar). Detta för att ge upphov till fler mång-funktionella ytor som även kan infiltrera och fördröja dagvatten. Andra åtgärder som kan styras via den fysiska planeringen är till exempel att upprätta våtmarker, bland annat i parkmiljöer. Våtmarkerna fungerar som vattenlagrande magasin vid skyfall och gynnar biologisk mångfald. Det ger även renare dagvatten och minskar belastning på reningsverk. Bevarande och plantering av träd för beskuggning och avkylning, främst i tätorterna är en annan åtgärd som kombinerar biologisk mångfald med klimatanpassning.

Något som starkt bidragit till en ökad välfärd är de kemiska ämnen som människan tillverkat eller utvunnit. Dessvärre har en del av dessa ämnen även orsakat allvarliga skador på människor och miljön.

Kemikalieproduktionen i världen har blivit mer än femtio gånger större de senaste 50 åren. Många av våra vanligaste produkter, dom vi använder dagligen, innehåller och ger ifrån sig kemikalier. I blodprover och bröst-mjölk från människor har forskarna hittat över 300 ämnen, en del kan påverka hormonsystemet eller nervsystemet. Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Det beror till viss del på att deras kroppar inte är färdigutvecklade. Exempel på ämnen som har uppmärksammats mycket och orsakat hälsoproblem är asbest, radon och PCB som förekommer i byggnadsmaterial. Vi kommer under lång tid framöver att få fortsätta att sanera byggnader eller genom ventilation förhindra att det uppstår hälso-problem på grund av radon i inomhusmiljön.

Genom att minska antalet kemikalier som används i kommunens verk-samheter, byta ut skadliga kemikalier mot mindre skadliga kemikalier, se till att farligt avfall hamnar på rätt plats, arbeta med en kemikaliesmart förskola, åtgärda förorenade områden och göra aktiva val som konsumenter kan vi minska riskerna kopplade till kemikalieanvändning. Miljötillsyn är även ett viktigt verktyg för att driva på arbetet med att begränsa användningen och spridningen av skadliga kemikalier.

Vara kommun ska, precis som alla andra kommuner, nå upp till miljö-kvalitetsnormen för vatten enligt EU:s ramdirektiv. Det finns två klassningar, en för ekologisk status och en för kemisk status. Sverige har problem med att uppfylla den kemiska klassningen där kvicksilver ingår. Kvicksilvret kommer från historiska luftutsläpp i våra grannländer som har deponerats på våra marker under lång tid och kontinuerligt frigörs till vattendrag och sjöar. Miljökvalitetsnormerna skulle ha varit uppfyllda senast 2015 men de flesta vattendrag och sjöar har fått en tidsfrist till 2021 eller till och med 2027. Dispens med mindre stränga krav kan beviljas för de områden som är särskilt påverkade av mänsklig aktivitet och där det är tekniskt omöjligt att uppfylla miljökvalitetskraven.

Varas vatten präglas av övergödning på grund av belastning av närings-ämnen (fosfor, kväve och organiskt material). Viktiga källor till övergödning är jordbruk och enskilda avlopp. Mycket arbete återstår för att klara miljö-kvalitetsnormerna. Kommunen har ett stort ansvar i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten men kan inte göra det utan att samarbeta med andra aktörer.

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som rinner på och sköljer av hårdgjorda ytor i samhället och kan utgöra en spridningsväg för föroreningar. En långsiktig planering är viktig för att hantera dagvatten och minska spridning av föroreningar. Med klimatförändringarna ökar även risken för fler skyfall vilket ställer större krav på att kunna leda bort och rena större volymer dagvatten utan att det orsakar skador på fastigheter och infrastruktur. Här är tätorternas grönytor och den fysiska planeringen viktiga verktyg för att minska dessa risker.

Precisering av fokusområdet

För att närmare definiera vad fokusområdet betyder för Vara kommun har det preciserats för att bli mer konkret och mätbart för att arbetet med att identifiera aktiviteter ska bli tydligare. Preciseringarna har sin grund i både nationella- och regionala miljökvalitetsmål och är utformade för att både omfatta Vara kommun som organisation men även Vara kommun som geografisk plats. De preciseringar som Vara kommun ska arbeta mot är följande:

Referenser

Europeiska miljöbyrån. (den 10 02 2020). Biologisk mångfald – ekosystem. Hämtat från https://www.eea.europa.eu/sv/themes/biodiversity/intro Länk till annan webbplats.

FN-förbundet. (den 04 10 2017). Globala målen. Hämtat från https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/ Länk till annan webbplats.

Havs- och Vattenmyndigheten. (u.d.). Hämtat från https://www.havochvatten.se Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionen. (u.d.). Hämtat från https://www.kemi.se/ Länk till annan webbplats.

Klimatpolitiska rådet. (2021). Det klimatpolitiska ramverket. Hämtat från Klimatpolitiska rådet: https://www.klimatpolitiskaradet.se/det-klimatpolitiska-ramverket/ Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen Skåne genom RUS – Länsstyrelserna i samverkan. (2020). Vägledning för lokalt arbete med miljömål och Agenda 2030. Länsstyrelsen Skåne genom RUS – Länsstyrelserna i samverkan.

Länsstyrelsen Västra Götaland. (2021). Klimatanpassning. Hämtat från https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/samhalle/planering-och-byggande/klimatanpassning.html Länk till annan webbplats.

Mattsson, K. (2014). Vi slänger frukt och grönsaker i onödan - varför? Livsmedelsverket, Naturvårdsverket.

Miljöbarometern. (2020). Miljön i Vara kommun. Vara kommun: Miljöbarometern AB.

Naturvårdsverket. (2019). Grön infrastruktur och fysisk planering. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8843-9.pdf Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (den 28 09 2020). Naturvård. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/ Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (den 28 oktober 2020). Vad är klimatanpassning? Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/Vad-ar-klimatanpassning/ Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (den 29 01 2021). Biologisk Mångfald. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/ Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (den 16 03 2021). Matsvinn. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/ Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (2021). Sveriges miljömål. Hämtat från Sveriges miljömål: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket. (u.d.). Sveriges miljömål . Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/ Länk till annan webbplats.

Parul Sharma, J. H. (2017). I riktning mot en hållbar välfärd. Statens offentliga utredningar: Agenda 2030-delegationens kansli.

Regeringskansliet. (u.d.). 17 globala mål för hållbar utveckling. Hämtat från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/ Länk till annan webbplats.

Regeringskansliet. (den 25 06 2018). Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Hämtat från https://www.regeringen.se/artiklar/2018/06/sverige-ska-bli-ett-fossilfritt-valfardsland/ Länk till annan webbplats.

Sandin, G., Roos, S., Spak, B., Zamani, B., & Peters, G. (2019). Environmental assessment of Swedish clothing consumption. Göteborg: RISE AB.

Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., Cornell, S., Fetzer, I., Bennett, E., . . . Sörlin, S. (den 13 02 2015). Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science.

Vara kommun. (u.d.). Omvärldsanalys. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/omvarldsanalys/ Länk till annan webbplats.

Vara kommun. (u.d.). På väg mot visionen. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/ Länk till annan webbplats.

Vara kommun. (u.d.). Övergripande mål. Hämtat från https://vara.se/kommun-och-politik/pavagmotvisionen/overgripande-mal/ Länk till annan webbplats.

Vatteninformationssystem Sverige. (u.d.). VISS. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ Länk till annan webbplats.

Österlund, T., Andersson, E., Andersson, P., Borgström, S., Carlberg, A., Ekberg, T., . . . Zettergren, G. (2015). Faktaunderlag med klimatutmaningar för Västra Götaland. Västra Götalandsregionen.

Bilagor

Bilaga 1: Aktivitetsplan till Miljöstrategi 2021–2023

Bilaga 2: Miljön i Vara kommun

VIll du ta del av bilagorna, vänligen kontakta hållbarhetsstrateg via kontaktcenter.